Tisdag, ett vardagsschema med matchstart 19.00, och en bortaresa som börjar redan när de flesta fortfarande sitter kvar på jobbet. Tåget hem går sent, hallen ligger en bit från stationen, och hela kvällen är byggd runt en tid som passar en tv-tablå bättre än en pendlare.
Matchtiderna i SHL är inga slumpmässiga val. Vardagar spelas de 19.00, lördagar antingen 15.15 eller 18.00, och rättigheterna till alltihop ligger hos TV4. Det är fullt rimligt ur ett affärsperspektiv: en tablå som ska fylla en kväll med sändning behöver förutsägbara tider, och en kanal som betalar för rättigheterna får rimligen tycka till om när matcherna spelas.
Soffan har fått bestämma schemat
En tittare hemma i soffan bryr sig inte om 19.00 passar en bortaresa i andra änden av landet. Tittaren bryr sig om att middagen hunnit ätas och att sändningen börjar när den ska. Det är en fullt logisk prioritering för den som säljer tv-rättigheter, och ingen ska förvänta sig att en tablå läggs efter tågtabeller i en annan del av landet.
Problemet är att den som faktiskt tar sig till hallen på en vardag lever i ett helt annat schema. Jobbet slutar, kanske klockan fem, kanske senare, och sedan ska hela resan till bortahallen hinnas med innan avspark. En 19-tid på en vardag betyder att halva kvällen redan är stressad innan pucken ens släppts.
Bortaresan är ett logistikpussel, inte ett äventyr
En vanlig tisdag i bortasektionen börjar med ett tåg som går för tidigt för att hinna äta ordentligt och slutar med ett som går för sent för att kännas som en bra idé nästa morgon på jobbet. Mellan de två tågen ryms en match, en kö till en kiosk i en okänd hall, och den där speciella känslan av att stå på en helt tom perrong när det där sista sena tåget äntligen rullar in.
Ingen supporter väljer bort den resan för att den är obekväm. Poängen är bara att den är obekväm på ett sätt en tv-tablå aldrig behöver ta hänsyn till, eftersom tittaren i soffan aldrig behöver missa ett sista tåg för att se hela matchen. Sändningen slutar när matchen slutar. Bortaresan slutar när tåget faktiskt kommer.
Lördagen är en annan sak helt
Lördagsmatcherna, 15.15 eller 18.00, fungerar betydligt bättre för den som ska ta sig till en bortahall. Ett eftermiddagspass gör att hemresan kan ske i dagsljus, med gott om tid att hinna med kvällens sista förbindelser utan att räkna minuter. Ett kvällspass klockan 18.00 är fortfarande hanterbart, eftersom en hel lördag utan jobb kan planeras kring matchen i stället för runt den.
Det är just kontrasten mellan lördag och vardag som gör vardagskvällarna så tydligt sämre anpassade. Om alla matcher låg på lördagar skulle ingen klaga särskilt högt på tiderna. Det är tisdagarna och torsdagarna, med sina 19-tider mitt i en arbetsvecka, som visar att schemat är optimerat för någon annans kväll.
Två publiker, ett schema
Det handlar inte om att TV4 gör fel eller att avtalen borde rivas upp. Affären fungerar som den ska, för den publik den är byggd för. Det handlar om att komma ihåg att det finns en annan publik också, den som står i kylan på en perrong en tisdag, och att den publikens bekvämlighet aldrig varit det som styrt tablån.
Nästa gång en 19-tid känns som ett dåligt skämt en vardagskväll är det värt att minnas att den tiden aldrig var till för sektionen i första hand. Den var till för soffan. Sektionen fick bara följa med, och har blivit ganska bra på att räkna tågtider för att klara av det.
Det går att önska sig en värld där vardagsmatcherna spelades något tidigare, för att ge både arbetspendlare och bortasupportrar en chans att hinna hem utan att offra sista timmen av sömn. Den önskan konkurrerar dock med en annan verklighet: ju tidigare avspark, desto fler i hemmapubliken som själva inte hinner ta sig från jobbet i tid. Det finns inget klockslag som passar alla, bara olika klockslag som missgynnar olika grupper på olika sätt, och just nu är det tågresenären som fått den kortaste änden.
